När allt kommer ikapp
Igår blev det en dag på stranden. Åkte till Kai’s Restaurang där vi åt lunch och sedan lånade vi solstolar dom har. Där samlas några av dom få svenskar som är kvar i byn. Lite kul att ha någon runtomkring sig och Tuvalie
träffade en tjej i samma ålder som hon umgicks med ett tag.
Tjejerna älskar att leta eremitkräftor, men det har varit svårt att hitta dom på alla andra stränder vi har varit på. Men igår hittade dom säkert över 300 styckna på kort tid. Man behövde bara stå på ett ställe så kryllade det av dom 😅
Från det att farmor och farfar kom och hälsade på, tills att min kusin och hennes familj var med oss till allt detta med Covid-19 och vår tidigarelagda flytt från Koh Samui till Huay Yang. Huvudet har gått på högvarv, vi har hållit igång
från tidiga mornar till sena kvällar, ovissheten som funnits om vad som ska hända och alla dessa funderingar om vad som är rätt eller fel att göra.
Idag kände jag hur allt kom ikapp!
Vi segade lite imorse och inväntade en leverans på vindruvor vid 10. Hur lyxigt är inte det? 🤩🍇
Blev också överraskade av att städerskorna på området knackade på och sa att dom skulle städa lägenheten idag, tack för det! 🙏🏼 (Vi hade fått veta att det inte skulle städas något just nu på grund av Covid-19, men det verkar ha ändrats. Inte mig
emot! 😊).
Eftersom vi blev överraskade med städningen packade vi snabbt ihop oss och for ut på en liten sväng med salengen för att lämna in tvätt, handla lite och köpa lunch.
Efter lunchen orkade jag verkligen inget. Så varm och svettig. Somnade i en av fotöljerna på balkongen på eftermiddagen en timma eller så. Tjejerna har mer eller mindre suttit och spelat på sina i-Pads idag och ritat lite emellanåt
🙈 Oliver dolar på som vanligt med det ena och det andra.
Imorgon tar vi nya tag och hoppas kropp och själ fått vila upp sig lite efter en lugn dag idag.
